Nu så… 2016-02-08
Min nya fiskekompis och följeslagare...
Helgen förflöt utan några större fiskesatsningar. Hade tur i årets ”islossnings-lotteri” med vind från rätt håll vilket gjorde att isen försvann ganska fort precis här utanför och utan några skador på mark och bryggor. Däremot är det fortfarande is i både norra och södra änden av sjön så båt och flytbrygga får ligga kvar på land ett tag till. Det är ju bara början av februari ännu så vem vet, Kung Bore kanske får för sig att hälsa på ytterligare någon gång innan vintern är till ända.
Lite mete blev det dock i helgen men det är lurigt när det driver förbi stora isflak hela tiden så det blev inte mer än ett hugg totalt mellan alla omkastningar av betet.
Men det är härligt nu en bit in i februari med allt längre och längre dagar! Kom hem från jobbet strax innan kl 17 idag och hann med att köra årets första vardagsfiskepass efter jobbet Det var bara någon kvart kvar av dagsljus så ingen idé att rigga upp något mete utan det blev i stället jerkpåk medelst Super Shallow Wolfcreek i tafsändan.
Kärt återseende...
Först några kast inne på någon meters djup men där fanns inget och sedan ytterligare några kast rakt ut och då small det till ordentligt. Trodde först jag gått i botten men detta drag dansar ju fram precis under vattenytan så jag fann mig ganska snabbt och gjorde mothugg. Bra gung direkt men ingen större fighter som klivit på i det nollgradiga vattnet utan det blev en ganska odramatisk drill hem och upp i håven.
Det tog inte många sekunder på land innan jag kände igen henne! Det var Elmer(ina) som nu lagt på sig ytterligare något halvkilo och några centimeter sedan sist och denna gång landade hon in på 8,55kg/108cm. Och precis som alla gånger tidigare hon hälsat på så log hon glatt när hon kom tillbaka i vattnet igen och bubblade fram något i stil med c’yaa ur mungipan… 
Härlig läsning
kul att få återse Elmer(ina) så här efter vintern kan jag tro. Flötmete en dag framöver vore inte dumt!