Inte mycket till seriöst predatorfiske nu på ett tag. Mest beroende på att fisket varit kasst (som det ju brukar vara i augusti vilket man också i år kunnat läsa om på många forum och bloggar) men även pga mycket annat som pockar på nu direkt efter semestern och skolstarten. Tid är ju tyvärr som så mycket annat en ändlig resurs.

Kräftbete...

Men för att förena lite nytta med nöje kan man ju alltid idka fiskevård kombinerat med att skaffa bete till kräftfisket. Landsjön är en ”eutrof” (näringsrik) slättsjö som i likhet med andra liknande sjöar riskerar att få en vitfiskdominans om övergödningen fortsätter så att fiska bort så mycket mört som möjligt känns om inte annat som en fiskevårdande insats. Det finns vad jag vet eller hört inga megamörtar i sjön men det är väldigt gott om fisk i storleken 200-400 gram så det går fort att meta ihop bete till ganska många kräftburar.

Snipus minimalis...

Och för att stilla den värsta fiskeabstinensen och få lite avkoppling är det svårt att låta bli lite spinnfiske från land när vädret är gott på kvällarna. Nu har vattentemperatur så smått börjat sjunka och med det verkar även gäddorna vakna till liv igen. Än så länge bara smågurkor mellan 1-3 kg men det brukar ju börja så innan även de större släktingarna börjar visa sig igen framåt höstkanten.

På lördag går vi in i september och en förhoppningsvis bra ålfiske-period. Nu när dagarna blir kortare och kortare och kvällsmörkret kommer tidigare och tidigare är det kul att ha något positivt att se fram emot.

Fredliga med ändå ganska otrevliga gäster...

Plus att dessa ”gäster” försvinner också…